Handen på hjärtat bloggare å läsers ... hur är det nu med det här?

Läser du sexbloggar? Varför ... ja det är väl kanske en dum fråga av mig - jag kan ju förstå varför egentligen. Men vad ger det dig ... tillfredsställelse på nåt sätt eller vad ... berätta.

Alla vill vi ju ha sex, onaturligt annars ... så visst kan jag förstå behovet ... och visst - jag erkänner ... nog har jag också någon gång läst något lite i en sexblogg!!! Det är lika så bra att erkänna ... jag är inte sämre människa för det! Har ju samma behov som dom flesta människor har ...

Men jag läser ju inte dom här bloggarna jämt och ständigt ... och ibland har man helt "oskyldigt" råkat komma in i en sån blogg ... med något inlägg som handlar om 6666666!

Det finns ju många olika sökmotorer på Internet - men vilken använder du och vilken anser du är bäst och varför???

Själv använder jag alltid Google.

Undrar just varför vi människor börjar blogga. Vad är orsaken till det måntro. Säkert många olika orsaker för oss alla - vi är ju alla olika individer.

En del använder väl bloggen till en sorts ventil för att lätta på det inre trycket och få skriva av sig om dom mår dåligt. Det är också som en sorts dagbok ... en del vill träffa kompisar via bloggen. Andra tycker bara det är så roligt att få skriva och har så mycket dom vill berätta eller få sätta på pränt.

Jag var nog bara väldigt nyfiken på vad blogga var första gången som jag fixade en blogg. Hade läst lite bloggar på Aftonbladet och funnit dom himla intressanta och så vips hade jag startat en där jag med! Som följdes av ännu en och ännu en och ännu en ... vet inte hur många man startat upp under dom tre sista åren som jag bloggat! Alla är ju inte aktuella - utan dom ligger mera som i träda - dom finns där bara ...

Men jag är nyfiken på varför DU började blogga - vad var din tanke med blogg och uppstarten av en? Intressant att veta ...

Att smaken är som baken delad - ja det visste man ju - titta bara på den här bilden! Alltså - jag kan bara inte tycka att det är snyggt - det är så gräsligt fult och hemskt ... men jag behöver ju inte själv göra detta mot mig själv ... huvudsaken är ju att den här människan själv gillar det! Tror nog att jag skulle bli rädd om jag mötte den här människan i mörkret och även på ljusan dag ... man skulle ju tro att det vore någon Alien eller något monster från något som man sett på tv!!!!!!!!!!

Vad tycker du om det här???

... om den här frågan säger jag bara - allt skall inte visas på tv:n känns det som! Jag skulle aldrig exploatera mitt barns begravning på detta sättet - en begravning är mycket privat och till den skall inte hela rikets befolkning komma - hur mycket dom än känner sig manade och hur mycket dom än känner för just denna begravning. Min sorg är privat och så även mitt barns begravning - jag tycker det är fel att tv-sända den. men andra tycker annat - så än en gång - tycke och smak är som baken - delad!!

Det känns bara så fel detta! Även om många resonerar att det är många som varit delaktig i sökandet och känner med familjen - visst det är många som ställt upp för Engla och hennes familj, men ändå - en begravning är privat och den skall man inte sända ut i tv:n som ett spektaket. Ja så känns det för mig - ett stort spektakel som någon tjänar stora pengar på!!!! Fel fel fel ...

Hur kan man orka med att tidningar och tv:n och massor med okända människor kommer till begravningen?

Det känns som om man vid ett barns begravning bara vill vara den allra lilla närmaste kretsen kring barnet - närmaste släktingar och vänner. Hur kan man tänka sig att orka med att kameror surrar och tar kort och filmar - när man är mitt uppe i en sorg?

Ja det är olika hur man reagerar förstås på en sån här sak och man tycker olika. Men jag skulle aldrig någonsin kunna sända mitt barns begravning i tv:n! Aldrig ... den är min ensamma stund med mitt barn! Inte rikets ...

Vad tycker du och tänker du se begravningen?

Själv tänker jag absolut INTE se begravningen. Det luktar bara pengar om tv-sändningen! Och det gillar jag inte!!! Usch ...

Ordet nej är bara på tre bokstäver ... men så otroligt svårt att säga. Hur ska man lära sig att säga nej utan att få dåligt samvete?? Det är så svårt ...

Jag har svårt själv att kunna säga nej om någon frågar mig om jag kan hjälpa till ... även om min tid kanske inte räcker till - jag vill hjälpa andra, finner ju en tillfredsställelse i det och det känns bra för mig att få göra det - men ibland så finns ju inte tiden där ... då blir kanske något annat som jag själv skulle göra åsidosatt ... eller jag kanske har ont i min kropp och borde vila eller inte stressa - bara ta det lugnt. Men att hjälpa andra - det är något som jag har svårt att inte göra!

Att säga ordet NEJ ... jag hinner inte - eller jag är upptagen - eller jag kan inte just nu - eller kanske: min kropp säger ifrån. Men detta att säga ordet nej - högt - inte bara inför mig själv - det är svårt - näst intill omöjligt för mig!

Hur är det för dig???

Ibland frågar man sig - gör människor precis allt för pengar? Och det tror jag faktiskt att en del gör, dock inte alla - som tur är!

Jag skulle själv inte kunna göra allt bara för pengar - även om pengar är mycket och viktigt i ens liv. Men lite stolthet och lite självaktning har man väl.

En del ställer upp på det mest bisarra i tv ... alla dessa såpor som invaderar tv:n nu för tiden.

Varför skall man ställa upp och göra sig till åtlöje för svenska folket? Bara för pengarna man får? Betyder verkligen pengar så himla mycket - tydligen gör dom det!

Skulle du kunna tänka dig att ställa upp på precis allt i tv!

Jag älskar ju att läsa och att kolla på film. Så nu vill jag att ni ger mig några eller helst massvis med bra tips - både på böcker och filmer!! Jag är allätare - både inom bok- och filmvärlden. Dock inte skräckfilmer ... dom gillar jag absolut inte!

Väntar här med spänning på vad ni kommer med för bra tips!!!