Googlar du ibland, varje dag eller någon gång då och då?

Vilken sökmotor använder du dig av - helst?

Vilken tycker du är bäst?

Och vilket ord googlade du senast på?

:::

Jag använder mig alltid av

Google,

den är bäst tycker jag!

Helt klart.

Vilket ord googlade jag sist på ...

måste fundera ett tag ...

det var -

jo det var ju

SYJUNTA!!!

Hur är du som människa?

Jag menar ...

är du

optimist

eller

pessimist?

Ser du possitivt på saker och ting,

eller deppar du och tycker allt är skit!

Själv är jag en väldigt stor optimist!

Livet blir så så mycket lättare att

leva om man ser ljust på saker och ting!

:::

Men vi är ju olika personligheter förstås

och sådant påverkar nog också hur vi är och tänker.

Men jag är en obotlig optimist!

Och det är jag oerhört tacksam och glad för

... att jag alltid ser glatt och ljust på livet.

Visst, nog är jag också ledsen och nere ibland,

konstigt vore det väl annars ...

men i det stora hela är jag alltid glad och optimistisk!

:::

Hur är du då - pessimist eller optimist?

Du som äter på jobbet och har med dig en matlåda, vad brukar du ha i den? Köper du kanske "färdig mat" ... finns ju så mycket att välja mellan nu för tiden! Eller är det rester från middagen ... eller har du kanske möjlighet att köpa en matlåda på ditt arbete?

Det kan jag göra, våran restaurang levererar även matlådor till våra automater - runt om i hela fabriken, så det går alldeles utmärkt att köpa här på jobbet ... vi köper bara polletter i växeln. Och detta dras då på våran lön en gång i månaden - superbra. Annars blir det väl alltid över några matrester från gårdagens middag eller så blir det att man köper en panpizza eller paj ... sallad till. Räcker alldeles utmärkt tycker jag! Behöver ju inte vara så märkvärdigt alls. Eftersom jag bor nära mitt jobb, så åker jag ju hem ibland under lunchen ... då kan det bli en filtallrik eller bara två mackor!

Men hur ser din matlåda ut?

Varför stressar vi människor så mycket?

Det kan man verkligen fråga sig ...

För det man inte hinner idag,

det kanske man hinner i morgon,

eller någon annan dag!

Världen går nog inte under om vi inte

hinner städa precis idag,

eller vad tror ni?

Knappast ...

världen fortsätter snurra runt sin axel ändå,

även om vi inte hinner skriva ut det där protokollet idag ...

:::

Konstigt med stress!

Vi vet att det inte är hälsosamt att stressa,

för vi blir sjuka av för långvarig och mycket stress!

Blodtrycket höjs, man blir spänd i kroppen,

humöret blir retligt och många andra biverkningar

kan inträffa av just stress!

Men ändå fortsätter vi - dag ut och dag in!

:::

Är du en "stressig" typ?

Varför stressar du i så fall?

Stressar du både hemma och på jobbet?

Mår du dåligt av stressen?

:::

Jag är en stresstyp, både hemma och på jobbet.

Mår också dåligt av denna stressen,

kan inte säga nåt annat - för det är bara så.

Och ändå fortsätter jag med denna stress!

Hela tiden och jämt.

Kan inte ta det lilla lugna,

måste hinna 1000 saker samtidigt.

Varför - ja det kan man verkligen fråga sig,

Det är bara jag - här hemma alltså -

som stressar upp mig själv,

ingen annan än jag själv - ger mig denna stressen!

Jag fodrar så mycket av mig själv.

:::

:

Det här med Nobelpriset -

det är en gåta för mig

och kanske för andra också!

Jag menar -

om man tänker på dom här

litteraturpristagarna ...

som regel -

helt okända författare

för dom allra flesta

och även för mig.

:::

Och det spelar ingen roll

att jag är en riktig bokmal.

Jag har aldrig hört talas om dom ändå.

Men jag "rör" mig tydligen inte i dessa

kretsar ... tyvärr eller så inte!

:::

Hur brukar det vara för dig:

Känner du till litteraturpristagarna någon gång?

:::

Frågar bloggare å läsers ...

använder du glasögon?

Alltid, ibland bara, när du läser ...

:::

Själv MÅSTE jag använda

extra ögon när jag läser eller sitter vid datorn.

Eller överhuvudtaget när jag skall

göra nåt som kräver "syn".

:::

Tänk att man faktiskt har klarat sig bra

utan glasögon - en gång i tiden.

Trodde väl aldrig att jag skulle behöva glasögon.

Eller man tänkte aldrig på det egentligen.

Men det är allt bra att dom där

"ögonen" finns, för hur skulle man annars klara sig

här i livet?????

Jag skulle inte klara av att göra mitt jobb alls!

:::

Så min fråga till er var:

ANVÄNDER DU GLASÖGON? 

Är du mörkrädd, spökrädd eller vidskeplig?

Jag är inte direkt mörkrädd, jag kan gå ut och

promenera i mörkret, men det är ändå så

att man vill vistas i samhället då,

nära till hus och andra människor.

:::

Det är inte andar och spöken som jag är rädd för,

utan för alla galningar som kan finnas där ute.

:::

Vidskeplig är jag bara

fredagen den 13:e ...

fråga mig inte varför -

det har bara blivit så,

är ovanligt försiktig den dagen,

utmanar inte ödet i onödan,

tar det lugnt.

:::

Men jag spottar aldrig om jag ser

att en svart katt passerar vägen!

:::

Jag tror att man mer behöver

vara rädd för andra människor,

än för spöken och andar och andra väsen

som kan tänkas finnas.

Det är människor som kan vara farliga!

:::

Tyvärr!

Man kommer ihåg vissa STORA eller TRAGISKA händelser som inträffat i världen. Vissa glömmer man ALDRIG.

Jag minns speciellt Estoniakatastrofen, Tsunamin och Word Trade Center - 11 september ... dessa händelserna har liksom etsats fast i hjärnan min. Minns precis vad jag gjorde när jag först hörde talas om dom.

Estoniakatastrofen - det var en tidig septembermorgon tror jag, åtminstone var det höst ... tidigt på morgonen när jag klivit upp och skulle iväg på jobbet, på radions nyhetsprogram berättades om denna katastrof ... man fortsatte att följa den under dagen - på radion och tv:n.

Tsunamin - vem minns inte den händelsen ... den var ju inte så långt bort i minnet ... julhelgen - morgon då också ... tv:n som slogs på och min man chappade runt på kanalerna ... kom till CNN där det berättades om en flodvåg någonstans ... man började lyssna och förstod till slut under dagen - vilket oerhört stor katastrof det var och i så många länder också. Jag var helt uppslukad av denna händelse i flera veckor, följde med i allt om den ... lyssnade och såg, läste och grät ... blev berörd, ledsen för dom drabbade, led med dom ... fruktansvärda berättelser som började att komma fram. Mitt i allt det hemska - fanns det ändå lycka - människor som hittat igen varandra ... eller funnit någon annan dom kunde fortsätta sina liv med. Detta var en fruktansvärd tid för många ... och är nog så fortfarande skulle jag tro för väldigt många - inte bara i Sverige.

Och vem minns inte 11 september! Herregud vilken katastrof ... vilken terror ... vilket dåd mot helt oskyldiga människor! Jag kom hem från jobbet denna eftermiddag, min son mötte mig i köket och berättade om att ett flygplan hade flygit rätt in i WTC!!! Man trodde nästan inte det var sant ... att det var en film och inte verklighet! Sen bänkade vi oss framför tv:n och fick se ytterligare ett plan flyga rätt in i skyskrapan!!! Ofattbart och helt overkligt var detta - man trodde inte sina egna ögon helt enkelt! Sen att få se hur allt detta stål och glas - bara rasade ihop som ett korthus, att se hur människorna försökte fly undan elden och hoppade mot en säker död ... det berörde mig djupt!

Man kommer ihåg andra tragiska händelser också, men vissa etsas fast mer än andra ... men alla händelser som berör människor och där människoliv kan räknas ... det är hemska saker och innebär så mycket sorg - för så många! Och sen när det är p g a terrordåd detta inträffar - ja då är det ännu värre och hemskare. För naturkatastrofer - det kan vi inte styra och rå på ...

Vilka tragedier eller andra tragiska händelser minns just du?