Tänkte på det här fenomenet som kallas för blogg. Och hur vi bloggare söker oss hela tiden till nya ställen, bloggställen och bloggare. Vi får nya bekantskaper - hela tiden. Vi lär känna andra bloggare och får nya favoriter på andra ställen. Tror vi kanske att "gräset är grönare" någon annanstans?

Men det blir ju så - att när man startar upp en ny blogg någon annanstans - så lär man känna bloggare som finns på detta bloggställe. Man börjar skriva kommentarer hos vissa och dom hälsar på ... Man har ett nytt kontaktnät ... Det är ju lätt att följa varandra - även om bloggare byter bloggställen, det är ju bara ett klick borta ändå.

Under denna 1-års tid som jag bloggat - har jag verkligen lärt känna många härliga människor - man kan liksom inte förklara vad det är som gör att man fastnar för vissa - direkt ... och fortsätter att följa dom även om dom byter bloggställe en gång i veckan!

Men att bloggvärlden är ett FENOMEN - det råder ingen som helst tvekan om det!! Bloggen är här för att stanna ... bloggarna har tagit över världen! Dag och natt så bloggas det - överallt i hela världen! Ung som gammal - spelar ingen roll alls! ALLA kan blogga och gör det också!

En sak har jag konstaterat under min bloggartid, det sitter alltid någon vid bloggen - nånstans …

Hur man än gör, så är man ALDRIG ensam här - vilken tid på dygnet man än sitter här! Och ensam vill jag ju inte vara vid bloggen ...

Trevligt att ses …

Jamen det är väl så det skall vara också i en blogg! Både stort och smått, viktigt och oviktigt, tankar och funderingar, verkliga och overkliga händelser, sant och osant, saga och verklighet!

Jag använder bloggen som en sorts ventil - att få uttrycka mig i skrift. Man kan förmedla tankar och funderingar som man har, man får ganska så snabbt svar av andra bloggare om man funderar på någon viktig eller oviktig fråga.

Man kan berätta dagshändelser, roliga saker eller tråkiga saker som man upplevt, vad man har gjort eller vill göra.

Man kan få uttrycka både glädje och sorg här ... allt tas emot med ganska så öppna armar av andra bloggare som läser ens blogg. Man får ett gensvar snabbt och uppmuntrande för det mesta! Och det är ju det som gör bloggen så intressant och inspirerande, så kul att vistas i - för mig ...

Man "pratar" med andra bloggare och "lär känna" dom också ... vissa har man kontakt med dagligen och andra nån gång då och då ...

Man fastnar mer för en del ... vad beror det på måntro ... för man har ju inte träffats IRL och ändå säger det "klick". Konstigt ...

Men en del har ju liknande tankar som vad man själv har, samma sorts humor och glädje till saker, en del har liknande problem som man själv har ...

Bloggvärlden är förunderlig och fantastisk och fantasifull och härlig - men kan också vara sorglig och elak ... mycket kan man välja själv av vad man vill läsa, vilka bloggar man tittar in hos och vilka kommentarer man vill ge eller också ta ... man behöver inte ta allt på blodigt allvar ... men ord kan såra och ord kan också glädja mig ...

Men Bloggbyn är en tillvaro som faktiskt berikar också ... det är med glädje jag hälsar på mina många favvisar varje dag ... det är spännande och rolig läsning ...

Jag hoppas bara att jag själv kan tillföra någonting i denna underbara värld som bloggen är ... att nån blir glad av att titta in till mig!