En fråga från mig till er bloggare:

Hur många barn har du? Flicka eller pojke ... berätta.

Själv har jag en vuxen son. Som jag älskar över allt annat ...

Ett barn är ju Livets Gåva, dock inte alla förunnat att få! Även om många vill ha barn, så kan dom inte få barn - medans en del som inte egentligen vill ha eller klarar av att ta hand om sina barn, får barn på barn. Medans andra väljer själv att inte skaffa barn. Men det är ju så här att barnen skall föra människosläktet vidare. Att skaffa sig barn - innebär ett livslångt engagemang av föräldrarna. Man tar hand om barnet och älskar det villkorslöst och ger det trygghet och mycket kärlek!

Igår kväll gick ett program klockan 20 som handlade om 70-talet och ungdomar som var i tonåren då. Om hur dom samlades på en slänt i Rågsved vid tunnelbanan. Tyvärr såg jag inte hela programmet - bara en halvtimme av det - för det är ju Köping-programmet klockan 20.30 som jag också bara måste se. Men detta programmet går visst i repris den 6/3 och då måste jag försöka kolla på det.

Jag tyckte det var så hemskt och fruktansvärt att se hur dessa ungdomar som hade hela livet framför sig ... bara hamnade längre och längre ner i träsket.

Det hade varit några tv-program redan på 70-talet och så en återblick 1980 och intervjuver med en del av dom som var med i första programmet.

Ett ord - tragedi - tänkte jag på när jag såg detta!

En förlorad generation, denna generation förlorades till alkoholmissbruk och annat drogmissbruk.

Mellanölet hade slagit igenom då i början på 70-talet och det röktes visst mycket hasch också där på slänten. Och detta i förlängningen bidrog till tyngre narkotika.

Men som alltid - folk är ovetandes, föräldrar vet ingenting. Och ungdomarna var oförståndiga ... som man är i ung ålder. Man vet ju inte mycket då om vad som kan inträffa och hända. Och detta med droger var nog ganska så nytt i samhället i slutet på 60 och i början på 70-talet. Säger jag som inte vet - jag har ju aldrig varit "där" ... gudskelov. Men jag kan känna med alla som hamnade där och fick sitt liv förstört!

Många unga som dog tidigt - det var en man som dom intervjuvade - han sa att säkert ett 50-tal av hans kompisar hade dött på grund av alkohol- och drogmissbruk. Detta är oerhört tragiskt!

Många gånger inbillar jag mig att människor hamnar i sånt här elände bara därför att dom inte har något jobb! Dom känner sig inte behövda ... dom har ingen inkomstkälla - dom har ingenting. Dom känner sig helt enkelt ingenting värda och bara utanför samhället. Det är som en av killarna i inslaget sa: det skulle vara så att alla hade rätt till ett jobb! Och det håller jag verkligen med om. Det är en elementär sak i vårt moderna samhälle - att alla skall ha rätt till ett jobb!!! Att känna ett utanförskap måste vara hemskt!

Och det här med att ungdomar söker sig till gängbildning och den gemenskap som finns där - är ju inget nytt! Och visst - från början när man tar sin första fylla och börjar röka, då är det kanske bara spännande och kul - eller hur jag skall uttrycka mig. Men sen när man finner sig vara mitt i detta "tvång" som det nog är att hamna i ett beroende ... det måste vara hemskt!

En generation som fick sina liv förstörda - även om en del klarade sig ur eländet som tur var!!!

Det ploppar upp saker när man tänker tillbaka på sin barndom ... den där tiden som ligger lååååångt lååångt borta nu. Mycket har man glömt, men mycket kommer man ihåg också. Samtidigt som det är tur att vissa saker glöms, så är det också synd att man glömmer bort vissa roligare saker som hänt.

Jag minns när jag lärde min kusin C. cykla. Det gick bra med förstås många fall också under tiden, som det alltid är när ett barn skall lära sig cykla! Men jag minns så väl när hon stod där högst upp i en liten backe alldeles vid våra morföräldrars hus, mormor och min moster stod utanför ... för vi skulle ju visa att C. kunde cykla!!! Hon var nog ganska så stolt och mallig där hon stod vid cykeln och skulle visa hur duktig hon var. Och med all rätt! Nåväl - hon trampade iväg nerför backen och det gick ju fortare och fortare, men det jag inte hade lärt henne - det var hur man bromsade!!!! Ve och fasa ... alla skrek - BROMSA! Men stackars kusinen min - hon visste ju inte hur hon skulle göra! Men som tur var så fann hon på råd i alla fall - hon styrde cykeln ner i ett dike och kastade sig själv i diket också!!! Och det blev STOPP minsann!!! Men jag fick mig nog lite tillsägelser att jag inte hade lärt henne bromsa *ler*. Hon lärde sig även det ganska direkt. Men f´låt kusinen min för att jag inte lärde dig bromsa samtidigt *ler*. Jag tänkte aldrig på det!!! Så barn som jag var ...

Jag är som ni förstår inte frisk ännu från min förkylning. Har precis stigit upp - eller halv 10 rättare sagt gjorde jag det. Nog har jag varit vaken massvis med gånger, både under natten och morgonen - men inte orkat upp! Håller på att fixa klart lite kaffe till mig, så jag skriver så länge här. Är totalt slut i kroppen, trött, ont i skallen, halsen, snuvig ... men det är väl vad en förkylning är - inget konstigt med det.

Och idag blir det bara att sitta nån stund här när jag så orkar förstås och ligga och läsa förstås, sova en hel del skulle jag tro.

Ute är det grått och -7 grader. Det har blivit kallare än vad det var kring 5-tiden i morse - då hade jag några grader mindre. Nu ser jag också att det flingar lätt. Men jag tänker då inte gå ut nåt idag, ja kanske till postlådan och hämta posten - om jag orkar vill säga.

Nu skall jag ta en kopp kaffe, hör att perkulatorna har tystnat. Önskar alla mina bloggarvänner å läsers en riktigt bra måndag.