Jag har konstaterat en sak,

kanske inte precis just nu,

utan detta har jag ju känt en längre tid.

VAD är det som jag har känt?

Jo, detta mina bloggare å läsers

… att jag inte hinner med att läsa alla

mina bloggfavoriter som jag har ÖVERALLT

i den här STORA, otroligt STORA

och vidsträckta BLOGGVÄRLDEN!

Tyvärr … så är det sant!

Och jag säger tyvärr,

för jag VILL ju hinna läsa ALLA!

Överallt - jag vill ju inte missa NÅGON bloggare!

Men jag säger er bara,

jag gör mitt allra bästa!

Det går ju inte en dag,

då jag inte upptäcker någon ny bloggare

som jag bara blir så lyrisk över att läsa!

Gud vad ni skriver bra!

Jag snurrar runt på så många bloggställen,

det är här på Wordpress och på Bloggspace,

Aftonbladet, Blogspot, Blogger,

Blogg, Webblogg, Expressen, Passagen.

Och på flera andra också!

Vad vore min dag

utan er alla - ingenting, tyst och tråkig,

långsam, ensam och intetsägande!

Så tack alla bloggare, än en gång …

för att NI finns här och överallt.

För att NI skänker en STOR glädje

till mig, bara genom att skriva om eran vardag!

Tänk - det behöver inte vara “viktigare” och

mer komplicerande saker än just vardagen

som intresserar mig!

Jag finner stor glädje i att läsa om den.

Jag älskar blogggen

Jag älskar Er

Jag älskar bloggatmosfären

Jag älskar skrivandets konst

och läsandets underbara mystik

Jag älskar människorna bakom varje blogg

Jag älskar era bilder och foton

Jag älskar era roliga historier och berättelser

Jag älskar era sorgliga berättelser

Jag älskar era vardagsbanala berättelser

Blogg, love and understanding!

En bloggoholic, det är JAG!

Jag säger bara

TACK!

Tack för att just DU och NI finns!

Och tack för att jag får följa ER vardag

läsa om erat liv och leverne!

Tack bloggare …

Efter regn

kommer

solsken.

Så sant som det är sagt

Att solen betyder mycket för oss människor - det råder ju ingen tvekan om, eller hur? Det kan alla skriva under på att - så är det!

Men vad exakt betyder solen för just dig? För mig betyder solen liv, lust och energi. Jag blir piggare av solen och har mera ork till att göra saker och ting, allt blir roligare också,  jag njuter, allt blir så mycket vackrare med solen tycker jag. Det betyder ljus också. Solens strålar färgar naturen så vackert … jag bara älskar solen och dess värme och lyster! Solen kan verkligen värma en frusen själ, på många olika sätt. Både med sin värme och med sin “glädje” … Solen är verkligen glädje, hopp och liv och ljus. Och just nu är det en underbar sol här hos mig … det är vackert blå himmel - hela himlen är färgad blå … har du sol????

Tänker ge er ett tips på en jättebra sida med fantastiskt bra smink! Bra priser och jättehärliga och ljuvligt doftande “grejer”.

Eleven heter stället. Har beställt ganska så mycket därifrån flera gånger, kan verkligen rekommendera produkterna!

Jag tänker på detta ordet - vad innebär det egentligen att vara livsnjutare? För mig känns det som om det är en person som verkligen njuter av sitt liv och gör sånt som han/hon älskar och tycker om att göra. Inte bara skjuter upp saker - utan verkligen får det till att bli av NU! Man skall inte vänta till sen, för detta sen kommer kanske aldrig!

Många människor - dom bara strävar efter att ha flottaste kåken, nyaste bilen eller båten … bara prylar - döda ting. Sen jobbar dom jämt och ständigt - hinner aldrig njuta av den här flotta och moderna kåken eller bilen eller båten. Nog är det bra att vilja jobba och stå i … men någon gång kanske man måste LEVA också! Verkligen hinna stanna upp och reflektera över LIVET! Njuta av det och av varandra - av sin familj och sina vänner.

Men allt detta med vad man prioriterar här i livet är ju så individuellt och olika … man tycker och tänker olika och man gillar olika saker! Men detta med att en del bara jobbar och aldrig är ledig … men återigen är det ju olika med vad man vill få ut av livet. Visst är det roligt att omge sig med fina, vackra och dyrbara saker. Men är det verkligen bara detta som är livet … som gör en lycklig. Nej det tror inte jag. Att ha harmoni och vara lycklig i sitt hem - i sig själv - ha en trygghet och både älska och vara älskad. Det är lycka och sen att verkligen kunna njuta av varandra … ännu underbarare!

Att njuta av livet … det behöver inte vara något stort - ingen märkvärdig grej alltså! Det kan ju vara en sån enkel sak som att gå ut i sin trädgård och påta, att lyssna på fågelkvitter, att sitta på en brygga och höra vattenklucket mot stranden. Att ta sin cykel och trampa runt i naturen en sommardag.

Men framförallt - vad man nu än gör i sitt liv - glöm inte bort att NJUTA! Ta tillvara på varje dag, gör något gott av den … skjut inte bara upp om du vill göra någonting - gör det NU - inte bara sen!

Livet är alldeles för kort för att bråkas bort … det är alldeles för många som gör detta! Var en LIVSNJUTARE istället! Och hur man som en livsnjutare är eller skall vara för dig - ja det är bara du själv som kan svara på den frågan!

… vad vill jag säga idag till min dagbok då?

Egentligen är det väl inte så speciellt mycket jag tänker skriva om just nu - utan det är bara att jag är så oerhört tacksam för min “lilla familj” som jag älskar över allt annat här på jorden! Jag är så rädd om den … jag vill lägga mina armar runt min familj och beskydda dom från allt ont här i världen! Jag vill låta dom känna min kärlek till dom … min tacksamhet för att just dom kom in i mitt liv och valde att stanna kvar hos mig! Jag älskar er - min man och min son - över allt annat här på jorden! Ni är det bästa och finaste som jag har.

Med dessa ord och tankar … slår jag igen min Dagbok för den här dagen!!! Öppnar upp den i morgon för några andra tankar och funderingar som jag kanske får just då!

När blir man en

… gammal gubbe

och när blir man en

… gammal gumma

eller

kärring kanske?

I vilken ålder BLIR man dessa ord??? Finns det någon speciell ålder för detta, att behöva bli kallade så … eller är det bara för att man nu råkar vara lite äldre än dom som säger dom?

När en del är lite yngre … så kan dom kalla en kvinna i medelåldern för kärring och en man för gubbe, men jag undrar … vill dom bli kallade så själva när dom kommer i den åldern en gång?

Nu är det ju så också att man inte behöver ta åt sig, eller ta dessa ord som negativt …  för huvudsaken är ju också att man själv inte känner sig som en kärring eller gubbe! Och förresten - vad spelar det för roll om jag är en kärring eller inte!

Och måste en kärring vara “gammal”, tjock och ful. Och måste en gubbe vara flintskallig, “gammal” och ha ölmage???

Jag frågar mig också så här: varför måste vi använda oss överhuvudtaget av “skällsord” som vi kallar varandra? Dom äldre säger “ungdjävlar” om ungdomarna, medans ungdomarna säger till äldre män och kvinnor - kärring, gubbfan eller gubbdjävul! Jag tycker det är ohyfsat och låter väldigt fult … kan vi inte tänka på att vi som är äldre - har varit unga vi också … sätta oss in i dom yngres problem eller vardag. Och dom yngre vill också bli äldre, för leva länge vill vi väl alla, eller hur! Och då skall man tänka efter hur vi säger och pratar med varandra! Men återigen - så är ju inte människan alltid så himla klok … inte alla gånger eller vid alla tillfällen!

Dom här kloka orden kommer från en Kärring i sina Bästa År och inte skäms jag för det inte!!

Hur bra är du på att ge eller ta beröm? Jag blir nästan generad när folk berömmer mig för något! Däremot är jag väldigt snar till att kunna berömma andra, eller säga typ: vilken snygg kofta du har, eller … gud vad snygg i håret du är!! Det är väl alltid kul att kunna glädja andra, eller hur … med ord som inte kostar något alls! Bara ge och du får säkert tillbaka 100-falt! Och att dessutom också ge med hjärtat sitt! Då känns det ännu bättre tycker jag.

Annars tror jag nog att det här med att kunna ge och framför allt ta emot beröm, är ganska svårt för oss människor! Många kan ju aldrig säga något positivt till andra, även om dom faktiskt tycker - vilken snygg blus du har idag … men att säga det … nej nej … inte skall man göra det - ni vet - den svenska avundsjukan! Kan det vara så att det ligger nåt i det påståendet ändå - att vi svenska är avundsjuka av oss! Kan bara tala för mig själv - jag är INTE avundsjuk av mig, gud bevars och tack och lov för det! Tänk vilken PLÅGA om man vore det, för ALLTID finns det ju något att kunna vara avundsjuk på! Det är alltid någon som har mera än mig … som är snyggare än mig, har finare bil eller möbler …

Fy farao vad vi människor kan lägga ner onödigt med energi på obetydliga och oviktiga saker som … avundsjuka!

Nej mina vänner, lär dig att kunna ta emot beröm och framför allt GE andra ditt beröm! Det är så skönt att kunna glädja andra människor i denna kalla vardag. Och du blir ju glad själv bara genom att kunna glädja andra!