Eftersom jag själv älskar att läsa böcker,

måste jag ju naturligtvis fråga er bloggare

om ni också läser böcker och vilken "typ".

Jag är allätare i bokläsandet, det kan vara

allt från fantasiböcker till thrillers.

Det är romantik, dokumentärer, deckare,

memoarer, "tantsnusk" ...

ja mitt intresse bland böcker är stort, omfångsrikt

och mycket mycket varierande!

Älskar riktigt tjocka böcker, med flera i en serie helst!

Har läst mycket fantasiböcker under årens lopp,

dom har i regel varit i serie och med cirkus 500 sidor i varje bok.

Man riktigt längtar till nästa boks början ...

Böcker får en ju att fly verkligheten en stund, man

känner olika känslor när man läser, man lär sig stavning,

språket, man lär sig att uttrycka sig ...

det är nyttigt att läsa ... det är underbart att läsa!

Bästa stunden på dagen -

det är när jag lägger mig på kvällen i min sköna säng,

sträcker ut mig och tar på mig mina "ögon" och tar boken i handen

och slår upp den och får börja läsa ...

då njuter jag i allra högsta grad.

Vilken underbar stund,

vilken avkoppling!

Det är tur att man blev bokintresserad,

för tänk så mycket man hade gått miste om ...

En dag utan en god bok

är ingen god dag för mig!

#

Läser du och vad läser du i så fall?

#

Jag läser i så många bloggar om ångest, skuldkänslor, utbrändhet, värk. Varför mår vi människor så himla dåligt frågar jag mig? Varför?? Är det uppväxten, samhället, skolan, kompisar, arbetet som rår för att vi mår dåligt? Det är nog allt detta och många andra orsaker skulle jag tro. Allt detta passar nog in på någon av alla dessa stackars människor som inte mår bra.

Men det här med ångest - panikattacker ... för mig som aldrig - tack och lov! - har haft detta ... känns det så fruktansvärt hemskt att människor skall behöva må dåligt av någon orsak. Att denna ångesten tar överhanden och styr människan och dess liv. Jag vet ju inte hur något av detta känns ... så jag har så svårt att sätta mig in i dessa människors situation. Men jag läser ju i deras bloggar om hur fruktansvärt dåligt dom mår. Vilka mörka och hemska tankar en del faktiskt har ... och så många riktigt unga människor också! Detta med att må psykiskt dåligt har ju ingenting med åldern att göra ...

Så många som sitter där ensam med sina tankar varje dag och varje natt - tankar som till slut blir dom övermäktiga och det kan bara sluta på ett sätt!! Ingen hjälp att få, ingen som lyssnar, många berättar nog inte hur dåligt dom mår heller.

Att inte kunna sova på grund av sin ångest, inte kunna arbeta och fungera i samhället på grund av sin ångest och panikattacker. Tänk så hämmade dessa människor blir, avskärmade från sitt eget liv. Utestängda och utelämnade till sina tankar ...

Jag kan inte säga mera än att jag tycker så synd om alla stackars människor, oavsett om det gäller psykiskt eller fysiskt lidande dom har! För oavsett vilket, är det ju ett handikapp och något som gör att dessa människor mår så dåligt!!!

Hur mager får en människa bli egentligen utan att tas in för vård???? I det här fallet har det väl ändå gått till överdrift och det måste vara för sent för henne att få hjälp. Eller hjälp kanske hon kan få, men frisk - tror inte att det finns en chans att hon kan bli frisk!! Tyvärr ... det är ju rent av oerhört hur man kan tillåta att en människa ser ut så här! Och hon tränar dessutom - inte klokt - finns det ingen människa i hennes närhet som faktiskt SER hur hon ser ut!!! Hon har verkligen tränat sig nästan till döds, tragiskt är det!

Tänk så hemskt - när man inte själv ser hur mager man egentligen är ... att ens egen kroppsbild kan bli så fel! Fast man ser sig själv i en spegel!!!

Det finns ju människor som kan offra oskyldiga människors liv i sin egen kamp mot det dom tror är rätt och riktigt.

Jag tänker på bombdåd, självmordsbombare ...

Är det dumdristigt, modigt, vansinnigt, våghalsigt eller ren och skär galenskap - att låta någon sätta fast ett bombbälte kring midjan och sen gå ut bland folk och trycka på knappen så bomben utlöses! Veta detta när du går ut och veta att du tar med dig en massa oskyldiga, män, kvinnor och barn! Det har ingenting med mod att göra tycker jag ... bara vansinne, galenskap, hjärntvättning ... kalla det vad du vill - men inte är det modigt ... för varför vill du ta med dig så många oskyldiga människoliv i evigheten? Varför ... du vill inte åka till evigheten ensam!

Hur resonerar man när man gör sådana här saker? Jag har så svårt att förstå detta ... kan man inte komma fram till någon annan vettigare lösning? Tydligen inte ... det går ju inte en endaste dag - som man inte hör om något självmordsdåd. Det går ju inte att skydda sig egentligen någonstans för detta heller. Makthavare och terrorledare har fått ett mycket bra och effektivt vapen i sin hand när dom får människor att göra detta! En sprängs sönder och följs av 10 frivilliga! Med löftet om evigheten med 100 jungfrur någonstans ... Är det bara detta man vill ha här i livet - jungfrur - vad får kvinnorna som gör detta undrar jag? Är det viktigt att bli martyr ... ? Det kanske det är inom vissa kretsar. Men kan man inte bli det på ett mindre blodigt sätt? Inte klokt är det ... hemskt är det - oerhört och fruktansvärt tragiskt - att det på vår planet skall behöva förekomma sådant här. Kan inte förstå varför vi inte alla människor skall kunna leva i fred och ro med varandra. Finna harmonin i livet och tillvaron, även om vi tillber olika gudar, röstar på olika partier, har olika sexuella läggningar. Varför kan vi inte enas på våran lilla planet och leva i fred och harmoni? Jag tycker det är så tragiskt och hemskt med alla dessa terrordåd överallt, krig i Guds och Allahs namn, krig för att någon maktgalen person vill åt land och rikedom, krig och elände - varför finns detta egentligen? Jag tycker vi skulle kunna klara oss bra utan dessa hemska saker!

Hallå alla där bakom era skärmar. Här är jag nu ... inte skall ni nu tro att jag sovit tills nu ... men mycket längre än vanligt i alla fall! Det har hänt något konstigt med mig, jag är så jädrans trött även på morgonen ... vaknade kring 5-tiden, somnade om - vaknade kring 6-tiden, så där höll jag på tills både jag och mannen steg upp 8! Otroligt länge låg vi alltså ... mycket ovanligt - jag vet inte vad som tagit åt oss helt enkelt. Och att jag dessutom kunde somna om ... brukar väl aldrig hända!

Nåja, nu har jag gjort lite smått här hemma, jag har läst klart en bok som jag började med i förrgår. Jag har läst lite av det ni skrivit ... kommenterat en del, men inte allt förstås - det hinner man ju inte ... tyvärr säger jag!

Ute är det mulet, kring -4 grader. Jag tror faktiskt att solen kommer under dagen till oss. Ser nästan ut så ...

Nu slutar jag mitt inlägg för denna gången och går och är trevlig med mannen i huset!!