Varför skall man vara så jäkla trött

när fredagkvällen kommer?

Det verkar som om hela veckans tidiga morgnar,

tar ut sin rätt då.

Men jag blir så irriterad - vill INTE vara trött,

vill ju orka vara vaken till in på nattkröken,

njuta av min sköna lediga fredag kväll,

slappa och kolla på tv och blogga och läsa.

:::

Men den här John Blund - han kommer med

sina jäkla sandkorn och kastar dom rätt i facet mitt!

Jäkla Blund ...

:::

Sitter och kollar på hockey, nja inte just nu -

för nu sitter jag ju här vid bloggen,

men det är paus i matchen.

Kollar på Björklöven - Rögle

och förstås så hoppas jag ju på Björklöven seger!

Känner faktiskt en kille som spelar i Björklöven,

han är kompis med min son!

:::

Och vet ni - jag har ätit surströmming i eftermiddag!

Många rynkar nog på pannorna och säger - usch och fy!

Men det är så jäkla gott och jag har längtar

vansinnigt efter surströmmingen!

Men nu är jag SUPERTÖRSTIG!!!

Dricker hela tiden - VATTEN!

Det är ju det enda som verkligen släcker törsten ordentligt!

:::

Nu blev jag ännu törstigare,

måste gå och dricka mitt

VATTENGLAS - ISKALLT!!!!

:::

:

Varför stressar vi människor så mycket?

Det kan man verkligen fråga sig ...

För det man inte hinner idag,

det kanske man hinner i morgon,

eller någon annan dag!

Världen går nog inte under om vi inte

hinner städa precis idag,

eller vad tror ni?

Knappast ...

världen fortsätter snurra runt sin axel ändå,

även om vi inte hinner skriva ut det där protokollet idag ...

:::

Konstigt med stress!

Vi vet att det inte är hälsosamt att stressa,

för vi blir sjuka av för långvarig och mycket stress!

Blodtrycket höjs, man blir spänd i kroppen,

humöret blir retligt och många andra biverkningar

kan inträffa av just stress!

Men ändå fortsätter vi - dag ut och dag in!

:::

Är du en "stressig" typ?

Varför stressar du i så fall?

Stressar du både hemma och på jobbet?

Mår du dåligt av stressen?

:::

Jag är en stresstyp, både hemma och på jobbet.

Mår också dåligt av denna stressen,

kan inte säga nåt annat - för det är bara så.

Och ändå fortsätter jag med denna stress!

Hela tiden och jämt.

Kan inte ta det lilla lugna,

måste hinna 1000 saker samtidigt.

Varför - ja det kan man verkligen fråga sig,

Det är bara jag - här hemma alltså -

som stressar upp mig själv,

ingen annan än jag själv - ger mig denna stressen!

Jag fodrar så mycket av mig själv.

:::

:

Så var den här dagen här - som dom flesta längtar efter - fredag! När man jobbar varje vardag och heltid ... då jäklars är det skönt med fredag och helg måste jag säga.

Igår kväll hade jag -4 grader och på morgonen var det -2 ... så det börjar allt märkas av att det går mot kallare tider. Ena bilen var frostig på rutorna och motorhuven, medans min man hade kopplat i kupévärmaren i den andra bilen, när han kom hem i natt från jobbet. För jag skulle ju ha den bilen på morron. Han är snäll han ...

Det är bara att börja arbetsdagen här ... först en kopp! Ha dé gott folk - vi hörs - kram.

Det här med Nobelpriset -

det är en gåta för mig

och kanske för andra också!

Jag menar -

om man tänker på dom här

litteraturpristagarna ...

som regel -

helt okända författare

för dom allra flesta

och även för mig.

:::

Och det spelar ingen roll

att jag är en riktig bokmal.

Jag har aldrig hört talas om dom ändå.

Men jag "rör" mig tydligen inte i dessa

kretsar ... tyvärr eller så inte!

:::

Hur brukar det vara för dig:

Känner du till litteraturpristagarna någon gång?

:::

Alla har vi en väg som vi vandrar på - genom livet. För en del går denna vägen spikrakt, framåt eller till helvetet! Och för många andra blir det små avstickare - än hit och än dit - men till slut hittas den inslagna och välbekanta vägen igen. Man känner igen sig och fortsätter sin livsvandring ... någonstans, men vet man någonsin vart den för en? Många gånger är det ju en ren slump på vilken väg man hamnat vid livets början. Man bestämmer inte alltid själv, livet ter sig så olika ut och vägarna kan se olika ut ... För många är det backigt och knöligt och mycket hinder på vägen, men dom lyckas ändå ta sig förbi och fortsätta sin vandring! En del ramlar ner i groparna som finns där på vägen, en del tar sig upp - andra inte! Dom drunknar i den vattenfyllda gropen.

Om du frågar dig själv så här: är du nöjd med ditt livs väg - hur skulle du svara på den frågan?

Mitt svar lyder nog så här: i stort är jag nöjd. Visserligen så önskade jag att jag tagit lite avstickare tidigare i livet på min vandringsfärd, prövat lite mera saker och vågat mera, men i det stora hela är jag nöjd. Min väg har kanske inte varit helt rak - alltid - men för det mesta ... jag har också ramlat i gropar på min färd, men alltid - hittills - tagit mig upp. Med egen hjälp eller med andras hjälp!

Min livs vandringsfärd har givit både rosor och törnen, som för dom allra flesta människor. Jag har mött många intressanta människor, människor som gett mig minnen, sorg, glädje, skratt och tårar. Många möten på vägen - har varit väldigt korta och bara glimtat förbi, medans andra möten har satt djupare spår i mitt inre, många har följt mig på min vandring ... lång tid eller kort tid.

Min väg har varit både grusväg och asfalt, raksträcka och kurvigt. Backkrön och korsningar ... Men det var min väg, min egen väg, vald av andra och vald av mig själv ...

Min väg har fört mig hit - där jag är idag ... min väg stannade vid min man och vår gemensamma son, vårt hus och hem, mitt jobb ... allt det som är mig så kärt och bekant!

Och vid vägens slut hittar jag min regnbåge ... för under mitt livs vandring har jag mött kärleken och tryggheten och glädjen!

Frågar bloggare å läsers ...

använder du glasögon?

Alltid, ibland bara, när du läser ...

:::

Själv MÅSTE jag använda

extra ögon när jag läser eller sitter vid datorn.

Eller överhuvudtaget när jag skall

göra nåt som kräver "syn".

:::

Tänk att man faktiskt har klarat sig bra

utan glasögon - en gång i tiden.

Trodde väl aldrig att jag skulle behöva glasögon.

Eller man tänkte aldrig på det egentligen.

Men det är allt bra att dom där

"ögonen" finns, för hur skulle man annars klara sig

här i livet?????

Jag skulle inte klara av att göra mitt jobb alls!

:::

Så min fråga till er var:

ANVÄNDER DU GLASÖGON? 

Efterlyser kommentarer ... många är in och läser eller tittar bara - vad vet jag ... men besökare har jag ... men varför skriver ni inte någon kommentar och berättar vem ni är och om ni har en blogg som jag kan besöka. Eller har någon åsikt om mina inlägg.

Så ta nu och överraska mig - SKRIV SKRIV SKRIV SKRIV SKRIV SKRIV SKRIV

Jag undrar just det - har vi alla människor nån sorts hemlighet - som bara är våran egen. Och inte ens den vi lever ihop med vet!

Kom att tänka på det, då jag såg filmen Wallander "Hemligheten".

Det är klart - man har väl inte berättat precis allt för alla man känner, för det gör man väl inte heller - men min man vet ju allt om mig, både allt det goda och allt det dåliga som är JAG!

En Hemlighet är ju ingen Hemlighet - om alla vet om den!